Ephesians 4
1 Så förmanar jag nu er, jag som är en fånge i Herren, att vandra värdigt den kallelse varmed ni har blivit kallade,
2 med all ödmjukhet och saktmodighet, med tålamod, så att ni i kärlek har fördrag med varandra.
3 Gör allt för att bevara Andens enhet genom fridens band:
4 En kropp och en Ande, såsom ni också har blivit kallade till ett hopp, vid er kallelse.
5 En Herre, en tro, ett dop,
6 en Gud och allas Fader, som är över alla och genom alla och i er alla.
7 Men åt var och en av oss blev nåden given i överensstämmelse med Kristi gåvas mått.
8 Därför säger han: När han for upp i höjden, förde han bort fångenskapen som fånge, och han gav människorna gåvor.
9 Men detta: Han for upp, vad betyder det, om inte att han också först for ner till de lägre delarna av jorden?
10 Han som for ner är också densamme som for upp över alla himlar för att han skulle uppfylla allt.
11 Och han gav några till apostlar, några till profeter, några till evangelister och några till herdar och lärare,
12 för att göra de heliga fullkomliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,
13 tills att vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till en fullkomlig man och till det mått av mognad som hör till Kristi fullhet.
14 För att vi inte längre ska vara barn som drivs omkring vind för våg av varje vindkast i läran, genom människors bedrägliga spel och listighet, som de ligger på lur för att bedra med.
15 Utan tala sanning i kärlek, så att vi i allt kan växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
16 Från honom sammanfogas hela kroppen och hålls samman genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del, som gör att kroppen växer till och bygger upp sig själv i kärlek.
17 Därför säger jag detta och betygar i Herren, att ni inte längre ska vandra såsom de andra hedningarna vandrar i deras sinnes fåfänglighet,
18 förmörkade till förståndet och främmande för livet i Gud på grund av den okunnighet som är i dem därför att deras hjärtan är förblindade,
19 vilka, efter att ha blivit känslokalla, ger sig hän åt lösaktighet för att bedriva all slags orenhet med ett omåttligt begär.
20 Men ni har inte lärt känna Kristus så,
21 om ni annars har hört honom och blivit undervisade av honom enligt den sanning som finns hos Jesus.
22 Så lägg nu bort det som hör till ert förra levnadssätt, den gamla människan som är fördärvad genom de bedrägliga begären,
23 och förnyas i ert sinnes ande
24 och ikläd er den nya människan, som är skapad efter Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.
25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning, var och en med sin nästa, vi är ju varandras lemmar.
26 Vredgas, men synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede.
27 Ge inte heller djävulen något utrymme.
28 Den som stjäl ska inte längre stjäla, utan i stället arbeta och göra det som är gott med sina händer, så att han kan ha något att dela med sig åt den som behöver.
29 Låt inget oanständigt tal komma ur er mun, utan bara det som är gott till uppbyggelse, där det behövs, så att det ger nåd åt dem som hör på.
30 Och bedröva inte Guds Helige Ande, som ni har fått som ett sigill till förlossningens dag.
31 Låt all bitterhet och häftighet och vrede och skrikande och hädelse tillsammans med all ondska vara långt borta från er.
32 Och var i stället vänliga och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som också Gud i Kristus har förlåtit er.