1Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss, att vi får kallas Guds barn. Därför känner världen inte oss, eftersom den inte känner honom.
2Älskade, vi är nu Guds barn, och det är ännu inte uppenbart vad vi ska bli. Men det vet vi, att när han uppenbaras ska vi bli lika honom, för vi ska få se honom som han är.
3Och var och en som har detta hopp till honom renar sig, liksom han är ren.
4Var och en som gör synd bryter också mot lagen, för synd är brott mot lagen.
5Och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom.
6Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.
7Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör det som är rättfärdigt är rättfärdig liksom han är rättfärdig.
8Den som gör synd är av djävulen, för djävulen har syndat från begynnelsen. Därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.
9Var och en som är född av Gud gör inte synd, för Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud.
10På grund av detta är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: Var och en som inte gör det som är rättfärdigt är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.
11Detta är ju det budskap som ni har hört från början, att vi ska älska varandra,
12inte som Kain som var av den onde och slog ihjäl sin bror. Och varför slog han ihjäl honom? Därför att hans gärningar var onda men hans brors var rättfärdiga.
13Var inte förvånade, mina bröder, om världen hatar er.
14Vi vet att vi har gått över från döden till livet, för vi älskar bröderna. Den som inte älskar sin broder förblir i döden.
15Var och en som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv bestående i sig.
16Därigenom har vi lärt känna Guds kärlek, att han gav sitt liv för oss. Även vi är skyldiga att ge våra liv för bröderna.
17Men om någon som har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd och stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?
18Mina barn, låt oss inte älska med ord och inte heller med tungan, utan i handling och sanning.
19Och genom det vet vi att vi är av sanningen och kan övertyga våra hjärtan inför honom.
20För om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt.
21Älskade, om vårt hjärta inte fördömer oss, så har vi frimodighet inför Gud,
22och vad vi än ber om får vi av honom, för vi håller hans bud och gör det som är välbehagligt inför honom.
23Och detta är hans bud, att vi ska tro på hans Sons, Jesu Kristi, namn och älska varandra, såsom han har befallt oss.
24Och den som håller hans bud förblir i honom, och han i honom. Och därav vet vi att han förblir i oss, genom Anden som han har gett oss.