1Dessutom, bröder, vill jag inte att ni ska vara okunniga om att alla våra fäder var under molnskyn och alla gick genom havet.
2Och alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose,
3och alla åt samma andliga mat,
4och alla drack samma andliga dryck. För de drack av den andliga Klippan som följde dem och den Klippan var Kristus.
5Men de flesta av dem fann inte Gud behag i, därför blev de kringspridda i öknen.
6Men detta har blivit till exempel för oss, för att inte vi liksom de ska ha begär till det onda.
7Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem blev, som det står skrivet: Folket satte sig ner till att äta och dricka och steg upp för att leka.
8Låt oss inte heller begå otukt, som några av dem begick otukt, för 23 000 föll på en dag.
9Låt oss inte heller fresta Kristus, som också några av dem frestade Gud. Därför blev de dödade av ormar.
10Klaga inte heller, som också några av dem klagade. Därför blev de dödade av fördärvaren.
11Men allt detta hände dem som exempel och skrevs ner till varning för oss som har tidens slut inpå oss.
12Därför ska den som menar sig stå, se till att han inte faller.
13Ingen annan frestelse har drabbat er än den som vanligen möter människan. Men Gud är trofast, han ska inte låta er frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer ska han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.
14Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan.
15Jag talar som till förståndiga. Bedöm själva vad jag säger:
16Välsignelsens bägare, som vi välsignar, ger den oss inte del av Kristi blod? Det bröd som vi bryter, ger det oss inte del av Kristi kropp?
17För vi är ett bröd och en kropp, fastän vi är många, eftersom vi alla får del av detta enda bröd.
18Se på Israel efter köttet: Har inte de som äter av offren del i altaret?
19Vad vill jag då säga? Att en avgud är något, eller att det som offras åt avgudar är något?
20Nej, utan vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni ska ha någon gemenskap med de onda andarna.
21Ni kan inte dricka Herrens bägare och de onda andarnas bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i de onda andarnas bord.
22Eller vill vi reta Herren till avund? Är vi starkare än han?
23Allt är tillåtet för mig, men inte allt är nyttigt. Allt är tillåtet för mig, men allt bygger inte upp.
24Ingen ska söka sitt eget bästa, utan var och en den andres.
25Ät allt som säljs i köttaffären utan att ställa några frågor för samvetets skull.
26För jorden är Herrens och allt som finns på den.
27Om någon av dem som inte är troende bjuder er till sig, och ni vill gå till honom, så ät av allt som sätts fram åt er, utan att ställa några frågor för samvetets skull.
28Men om någon säger till er: Detta är offrat åt avgudar, så ät inte för hans skull som talade om det och för samvetets skull, för jorden är Herrens och allt som fyller den.
29Jag menar inte ditt eget samvete utan den andres. För varför ska min frihet dömas av en annans samvete?
30För om jag äter med tacksägelse, varför ska jag då hånas för det som jag tackar för?
31Vare sig ni nu äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.
32Var inte till anstöt, varken för judar eller för greker eller för Guds församling.
33Såsom även jag i allt försöker gå alla till mötes, och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.