1 Corinthians 14
1 Sträva efter kärleken och sök med iver att få de andliga gåvorna, men framför allt att profetera.
2 För den som talar i tungor talar inte för människor utan för Gud, för ingen förstår honom, utan han talar hemligheter i anden.
3 Men den som profeterar talar för människor till uppbyggelse och förmaning och tröst för dem.
4 Den som talar i tungor bygger upp sig själv, men den som profeterar bygger upp församlingen.
5 Jag skulle önska att ni alla kunde tala i tungor, men mycket hellre att ni profeterade. För den som profeterar är förmer än den som talar i tungor, om inte denne uttyder sitt tal så att församlingen kan bli uppbyggd.
6 Bröder, om jag nu skulle komma till er och talade i tungor, till vilken nytta skulle jag vara för er, om jag inte talade till er antingen genom uppenbarelse eller genom kunskap eller genom profetia eller genom undervisning?
7 På samma sätt är det med livlösa ting som ger ljud ifrån sig, vare sig det är flöjt eller harpa, om det inte är någon skillnad på tonerna, hur ska man kunna uppfatta vad som spelas?
8 Så därför, om en trumpet ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till strid?
9 Så är det även med er. Om ni inte i ert språk talar begripliga ord, hur ska man då kunna förstå vad som blir sagt? Ni talar då ut i tomma luften.
10 Det finns så många olika slags språk i världen och inget av dem är utan mening.
11 Om jag nu inte vet vad ljuden betyder, så blir jag en främling för den som talar, och den som talar blir en främling för mig.
12 Så är det också med er. Eftersom ni är ivriga att få andliga gåvor, så sök att bli rika på sådana till församlingens uppbyggelse.
13 Därför ska den som talar i tungor be om att han ska kunna uttyda det.
14 För om jag ber i tungor, så ber min ande, men mitt förstånd får ingen frukt av det.
15 Vad innebär då detta? Jo, jag ska be med anden, men jag ska också be med förståndet. Jag ska lovsjunga med anden, men jag ska också lovsjunga med förståndet.
16 För om du välsignar med anden, hur ska då han som sitter på de olärdas plats kunna säga sitt amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger.
17 För nog är din tacksägelse god, men den andre blir inte uppbyggd.
18 Jag tackar min Gud, att jag talar mer i tungor än ni alla.
19 Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förstånd, så att jag också kan undervisa andra, än en oräknelig mängd ord med tungor.
20 Bröder, var inte barn till förståndet, utan var barn i ondskan och fullvuxna till förståndet.
21 Det står skrivet i lagen: Genom främmande språk och genom främmande läppar ska jag tala till detta folk, men inte ens på det sättet ska de lyssna på mig, säger Herren.
22 Alltså är tungotal ett tecken, inte för dem som tror utan för dem som inte tror, men profetian är inte för dem som inte tror utan för dem som tror.
23 Om nu hela församlingen kommer tillsammans på en plats och alla talar i tungor, och några som är olärda eller som inte tror kommer in, ska de då inte säga att ni har mist förståndet?
24 Men om alla profeterar och någon som inte tror eller är olärd kommer in, blir han överbevisad av alla och dömd av alla,
25 och därmed blir hemligheterna i hans hjärta uppenbarade och så ska han falla ner på sitt ansikte, tillbe Gud och intyga, att Gud verkligen är i er.
26 Hur är det då, bröder? När ni kommer tillsammans, så har var och en av er en psalm, en har undervisning, en har tungotal, en har en uppenbarelse, en har uttydning. Låt allt tjäna till uppbyggelse.
27 Om någon talar i tungor, så ska det vara två eller högst tre, och en i sänder och någon ska uttyda det.
28 Men finns det ingen som uttyder, så ska de tiga i församlingen och tala för sig själva och till Gud.
29 Men profeterna ska tala två eller tre, och de andra ska pröva det.
30 Men om någon av dem som sitter där får en uppenbarelse, ska den förste tiga.
31 För ni kan alla profetera, den ene efter den andre, så att alla blir undervisade och alla blir förmanade.
32 Och profeternas andar är underordnade profeterna,
33 för Gud är inte oordningens Gud, utan fridens, som i alla de heligas församlingar.
34 Era kvinnor ska tiga i era församlingar, för det är inte tillåtet för dem att tala, utan de ska underordna sig, som också lagen säger.
35 Men vill de lära sig något, så ska de fråga sina män hemma. För det är en skam för kvinnor att tala i församlingen.
36 Eller är det från er som Guds ord har gått ut? Eller har det kommit bara till er?
37 Om någon menar sig vara profet eller andlig, så ska han veta att vad jag skriver till er är Herrens bud.
38 Men om någon är okunnig, så låt honom vara okunnig.
39 Därför, bröder, sträva ivrigt efter att profetera och hindra inte någon att tala i tungor.
40 Låt allting ske värdigt och med ordning.