1 Corinthians 10
1 Dessutom, bröder, vill jag inte att ni ska vara okunniga om att alla våra fäder var under molnskyn och alla gick genom havet.
2 Och alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose,
3 och alla åt samma andliga mat,
4 och alla drack samma andliga dryck. För de drack av den andliga Klippan som följde dem och den Klippan var Kristus.
5 Men de flesta av dem fann inte Gud behag i, därför blev de kringspridda i öknen.
6 Men detta har blivit till exempel för oss, för att inte vi liksom de ska ha begär till det onda.
7 Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem blev, som det står skrivet: Folket satte sig ner till att äta och dricka och steg upp för att leka.
8 Låt oss inte heller begå otukt, som några av dem begick otukt, för 23 000 föll på en dag.
9 Låt oss inte heller fresta Kristus, som också några av dem frestade Gud. Därför blev de dödade av ormar.
10 Klaga inte heller, som också några av dem klagade. Därför blev de dödade av fördärvaren.
11 Men allt detta hände dem som exempel och skrevs ner till varning för oss som har tidens slut inpå oss.
12 Därför ska den som menar sig stå, se till att han inte faller.
13 Ingen annan frestelse har drabbat er än den som vanligen möter människan. Men Gud är trofast, han ska inte låta er frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer ska han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.
14 Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan.
15 Jag talar som till förståndiga. Bedöm själva vad jag säger:
16 Välsignelsens bägare, som vi välsignar, ger den oss inte del av Kristi blod? Det bröd som vi bryter, ger det oss inte del av Kristi kropp?
17 För vi är ett bröd och en kropp, fastän vi är många, eftersom vi alla får del av detta enda bröd.
18 Se på Israel efter köttet: Har inte de som äter av offren del i altaret?
19 Vad vill jag då säga? Att en avgud är något, eller att det som offras åt avgudar är något?
20 Nej, utan vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni ska ha någon gemenskap med de onda andarna.
21 Ni kan inte dricka Herrens bägare och de onda andarnas bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i de onda andarnas bord.
22 Eller vill vi reta Herren till avund? Är vi starkare än han?
23 Allt är tillåtet för mig, men inte allt är nyttigt. Allt är tillåtet för mig, men allt bygger inte upp.
24 Ingen ska söka sitt eget bästa, utan var och en den andres.
25 Ät allt som säljs i köttaffären utan att ställa några frågor för samvetets skull.
26 För jorden är Herrens och allt som finns på den.
27 Om någon av dem som inte är troende bjuder er till sig, och ni vill gå till honom, så ät av allt som sätts fram åt er, utan att ställa några frågor för samvetets skull.
28 Men om någon säger till er: Detta är offrat åt avgudar, så ät inte för hans skull som talade om det och för samvetets skull, för jorden är Herrens och allt som fyller den.
29 Jag menar inte ditt eget samvete utan den andres. För varför ska min frihet dömas av en annans samvete?
30 För om jag äter med tacksägelse, varför ska jag då hånas för det som jag tackar för?
31 Vare sig ni nu äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.
32 Var inte till anstöt, varken för judar eller för greker eller för Guds församling.
33 Såsom även jag i allt försöker gå alla till mötes, och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.