Zechariah 6
1 När jag sedan lyfte blicken fick jag se fyra vagnar komma fram mellan två berg, berg av koppar.
2 Den första vagnen drogs av röda hästar, den andra av svarta,
3 den tredje av vita hästar och den fjärde av spräckliga hästar. De var starka.
4 Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad är dessa för något, herre?”
5 Ängeln svarade mig: ”Dessa är himlens fyra vindar som drar ut och som stått inför hela jordens Herre.
6 Vagnen med de svarta hästarna drar mot landet i norr, de vita hästarna följer efter, och de spräckliga drar mot landet i söder.”
7 De starka hästarna gick ut, ivriga att få ge sig ut över jorden. Han sa: ”Gå ut över jorden!” Då gav de sig ut över jorden.
8 Därefter kallade han på mig och sa: ”Se, de som drar mot landet i norr låter min Ande finna ro där. ”
9 HERRENS ord kom till mig:
10 ”Ta emot gåvorna av de deporterade, Heldaj, Tobia och Jedaja. Gå samma dag till Josias, Sefanjas sons, hus, dit de har kommit från Babylonien.
11 Ta silvret och guldet, gör en krona och sätt den på översteprästen Josuas, Josadaks sons, huvud.
12 Säg till honom: Så säger härskarornas HERRE: ’Här är en man, vars namn är Skottet. Där han är ska det spira, och han ska bygga HERRENS tempel.
13 Han ska bygga HERRENS tempel, kläs i majestät och sätta sig för att regera på sin tron. Han ska vara en präst på sin tron, och det ska vara harmoni mellan de två.’
14 Kronan ska vara kvar i HERRENS tempel till minne av Heldaj, Tobia, Jedaja och Hen, Sefanjas son.
15 Man ska komma fjärran ifrån för att bygga HERRENS tempel, och ni ska inse att det är härskarornas HERRE som har sänt mig till er. Detta ska ske om ni noga lyder HERREN, er Gud.”