1För körledaren, till Jedutun. En psalm av David.
2Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer min räddning.
3Endast han är min klippa, min räddning och min borg. Jag ska aldrig vackla.
4Hur länge ska ni ansätta en människa, kasta er över honom allesammans, som mot en lutande vägg, eller en mur som snart störtar samman?
5De tänker störta ner honom från hans höga plats, och de gillar lögn. Med sin mun välsignar de, men i sitt inre förbannar de. Séla
6Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp.
7Endast han är min klippa, min räddning och min borg. Jag ska aldrig vackla.
8Min frälsning och min ära finns hos Gud. Han är min tillflykt, min starka klippa.
9Förtrösta alltid på honom, du folk! utgjut ditt hjärta för honom, för Gud är vår tillflykt. Séla
10Människobarnen är bara en vindpust, även de höga bland dem är en lögn. I vågskålen väger de lätt, ja, mindre än luft.
11Sätt inte er tillit till våld eller ert hopp till stöldgods. Om er rikedom växer, fäst inte ert hjärta vid den.
12Ett har Gud talat, två saker har jag hört: att Gud har styrkan,
13och att du, Herre, är nådig och lönar var och en efter vad han gjort.