Obadiah 1
1 Obadjas syn. Så säger Herren, HERREN, om Edom; vi har hört ett budskap från HERREN. En budbärare har sänts till folken: ”Kom, låt oss stå upp och strida mot det!”
2 Jag ska göra dig litet bland folken och mycket föraktat.
3 Du har lurats av ditt övermod, du som bor bland bergsklyftorna, håller till högt däruppe och säger för dig själv: ”Vem kan störta mig ner till jorden?”
4 Även om du bygger ditt näste högt som örnen och gör dig ett rede bland stjärnorna, ska jag störta ner dig därifrån, säger HERREN.
5 Om tjuvar kommer till dig eller rövare om natten — ack, då förgås du ju! — stjäl de väl bara tills de fått nog? Om druvplockarna kommer till dig, lämnar de väl en efterskörd?
6 Hur noga ska inte Esau genomsökas och hans gömda skatter letas fram!
7 Alla dina allierade fördriver dig till gränsen. Dina fredliga vänner bedrar dig och tar makten över dig. De som äter ditt bröd gillrar snaror för dig, och inget förstånd infinner sig där.
8 ”På den dagen, säger HERREN, ska jag förgöra de visa i Edom, allt förstånd på Esaus berg.
9 Dina hjältar, Teman, blir skräckslagna, och alla på Esaus berg utplånas i slakten.
10 För våld mot din bror Jakob ska du höljas med skam och utplånas för evigt.
11 Den dagen du stod på avstånd, den dagen främlingar drog bort med hans rikedomar och utlänningar tågade in genom hans portar och kastade lott om Jerusalem, då var du också som en av dem.
12 Se inte ner på din broder på hans olycksdag. Gläd dig inte över Judas folk på deras undergångsdag, och gapa inte så stort på deras nöds dag.
13 Tåga inte in genom mitt folks port på deras förödelses dag. Se inte ner, även du, på hans olycka på hans tragiska dag, och lägg inte beslag på hans rikedomar på denna hans tragiska dag.
14 Stå inte vid vägskälet för att hugga ner dem som flyr därifrån. Utlämna inte hans överlevande på denna nödens dag.
15 HERRENS dag är nära för alla folk. Så som du har gjort, så ska man göra mot dig. Dina gärningar kommer att slå tillbaka mot dig.
16 Så som ni har druckit på mitt heliga berg, så ska folken ständigt få dricka. De ska dricka och dricka och bli som om de aldrig funnits.
17 Men på Sions berg ska det finnas räddning, det ska vara heligt och där ska Jakobs ätt få äga sina arvedelar.
18 Jakobs ätt ska bli en eld och Josefs ätt en låga, men Esaus ätt ska bli halm som de ska antända och förtära. Ingen av Esaus ätt kommer att överleva, för HERREN har talat.”
19 De från Negev ska ockupera Esaus berg. De som bor i Låglandet ska ockupera filistéernas land. De ska inta Efraims och Samariens områden, och Benjamin ska inta Gilead.
20 De som blivit bortförda från Israels här och är i Kanaan, ända till Sarefat, och de bortförda från Jerusalem, de i Sefarad, ska inta städerna i Negev.
21 Befriare ska dra upp på Sions berg och regera över Esaus berg. Och kungariket ska vara HERRENS.