Isaiah 38
1 Vid denna tid blev Hiskia dödligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sa: ”Så säger HERREN: ’Se om ditt hus, för du kommer att dö; du överlever inte detta.’ ”
2 Hiskia vände sig då mot väggen och bad till HERREN:
3 ”HERRE, kom ihåg hur jag har levt inför dig troget och helhjärtat och gjort det som är gott i dina ögon.” Och han grät förtvivlat.
4 Då kom HERRENS ord till Jesaja:
5 ”Gå till Hiskia och säg: ’Så säger HERREN, din förfader Davids Gud: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag ska förlänga ditt liv med femton år.
6 Jag ska rädda dig och denna stad från den assyriske kungens makt. Jag ska försvara denna stad.
7 Detta är för dig tecknet från HERREN på att han ska göra vad han har lovat:
8 Jag ska låta skuggan gå tillbaka de tio steg som solen redan gått ner på Achas trappa.’ ” Solen gick alltså tillbaka de tio steg som den redan gått neråt på trappan.
9 En skrift av kung Hiskia av Juda, efter att han varit sjuk och blivit frisk igen:
10 ”Jag sa: Jag är i mina bästa år och måste gå bort, genom dödsrikets port. Jag berövas resten av mina år.
11 Jag sa: Jag får inte mer se HERREN, HERREN i de levandes land, aldrig mer se människor bland dem som bor i världen.
12 Min boning flyttas och tas ifrån mig som en herdes tält. Mitt liv rullas ihop som en vävares väv och skärs ner från vävbommen. Innan dagen omvandlas till natt gör du slut på mig.
13 Jag har väntat på morgonen, men som ett lejon krossar han mina ben. Innan dagen omvandlas till natt gör du slut på mig.
14 Jag skriker som en svala, som en trana, och kuttrar som en duva. Med matta ögon ser jag längtansfullt upp mot höjden. Herre, jag är i nöd, hjälp mig!”
15 Vad ska jag säga? För det är ju han själv som har talat och gjort detta. Jag får vandra ödmjukt den tid jag har kvar, på grund av min bedrövelse.
16 Herre, med allt detta får man leva, och också min ande hålls vid liv. Herre, hela mig, och låt mig få leva!
17 Det bittra var förvisso till mitt bästa, för i din kärlek räddade du mig från fördärvets grop. Du kastade alla mina synder bakom dig.
18 Dödsriket prisar dig inte, döden sjunger inte ditt lov, de som lagts i graven hoppas inte på din trofasthet.
19 De levande, bara de levande, prisar dig, som jag gör i dag. Från far till son berättar man om din trofasthet.
20 HERREN räddar mig! Vi vill sjunga lovsång till stränginstrument i HERRENS hus så länge vi lever.
21 Jesaja lät göra en kaka av fikon och lägga på svullnaden. Så blev Hiskia frisk.
22 Hiskia frågade då: ”Vad är tecknet på att jag får gå upp till HERRENS hus?”