Ezekiel 31
1 I det elfte året, på första dagen i tredje månaden kom HERRENS ord till mig:
2 ”Du människa, säg till farao, kungen av Egypten, och till hela hans här: ’Med vem kan man jämföra dig i din storhet?
3 Se på Assyrien, en ceder på Libanon, med vackra grenar och en krona som gav skugga, så hög att dess topp sköt upp bland molnen.
4 Vattnet gav den näring, djupa källor fick den att växa stor. De lät sina flöden strömma kring platsen där den växte, de sände ut sina flöden till alla markens träd.
5 Den sträckte sig högre än alla andra träd på marken och fick ett kraftigt grenverk och långa kvistar på grund av den rikliga tillgången på vatten.
6 Alla himlens fåglar byggde bo bland grenarna, och under dem födde markens djur sina ungar. I dess skugga bodde alla de stora folken.
7 Den var majestätiskt vacker, med vidsträckta grenar, för dess rötter sträckte sig ner till rikliga vatten.
8 Ingen ceder i Guds trädgård kunde mäta sig med den. Ingen cypress hade sådana grenar och ingen platan ett sådant lövverk. Inget träd i Guds trädgård kunde mäta sig med den i skönhet.
9 Jag hade gjort den så skön, med dess rikliga lövverk, att alla andra träd i Guds trädgård måste avundas den.
10 Så säger Herren, HERREN: Eftersom den växte så hög och sköt upp sin topp bland molnen, och eftersom den greps av högfärd för sin höjd,
11 överlämnade jag den åt en härskare över folken. Han behandlade den som dess ondska förtjänade. Jag hade förskjutit den.
12 Främlingar, de grymmaste av folk, högg ner den och lät den ligga. Dess grenar låg utspridda överallt i bergen och dalarna, de låg sönderbrutna i landets bäckar. Alla jordens folk som hade bott under dess skugga övergav den och lät den ligga.
13 Himlens fåglar har byggt sina bon i det fallna trädet och markens djur lagt sig bland grenarna.
14 Därför ska aldrig mer några träd som växer vid vatten vara högmodiga över sin höjd och skjuta upp sin topp bland molnen, inga välvattnade träd, hur höga de än blir. De är alla bestämda till att dö och måste ner i jorden, tillsammans med de människor som lagts i graven.
15 Så säger Herren, HERREN: Den dag den störtade ner i dödsriket lät jag djupet klä sig i sorg för dess skull och hålla tillbaka sina flöden, och dess rikliga vatten sinade. Jag klädde Libanon i sorgdräkt, och alla dess träd vissnade.
16 Jag fick folken att darra när det föll ner i dödsriket, tillsammans med dem som gått ner i graven. Det blev till tröst för alla Edens träd djupt nere i jorden, de bästa och mest utsökta i Libanon, alla de som hade gott om vatten.
17 Också de hade tillsammans med den gått ner till dödsriket, till dem som dödats med svärd, dess allierade, som bott i dess skugga bland folken.
18 Vilket av Edens alla träd kan du jämföras med i härlighet och majestät? Likafullt ska du störtas till jorden där nere, tillsammans med Edens träd. Du ska ligga där bland de oomskurna, bland dem som dödats med svärd. Så ska det gå för farao och hela hans här, säger Herren, HERREN.’ ”