Deuteronomy 10
1 Då sa HERREN till mig att hugga ut två nya stentavlor likadana som de förra och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä.
2 På de nya tavlorna skulle han skriva ner samma budord som på de tavlor jag slagit sönder och sedan skulle jag lägga dem i arken.
3 Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra och tog med mig tavlorna upp på berget.
4 HERREN skrev på nytt ner de tio budorden på tavlorna, samma budord som han gett er inifrån elden då ni samlades vid berget. Han överlämnade sedan tavlorna till mig
5 och jag kom ner från berget igen och lade dem i arken som jag hade gjort, alldeles som HERREN har befallt och där finns de nu.
6 Israels folk vandrade sedan från Beerot Bene-Jaakan till Mosera. Där dog Aron och begravdes. Hans son Elasar blev präst efter honom.
7 Sedan drog de vidare till Gudgoda och därifrån till Jotvata, ett område med många bäckar.
8 Det var vid den tiden HERREN avskilde Levi stam att bära HERRENS förbundsark och att stå framför HERREN och tjäna honom och uttala välsignelser i hans namn, precis som de gör än idag.
9 Det är därför som Levi stam inte har fått någon egendom eller eget markområde som de andra stammarna. HERREN, din Gud, är deras egendom, precis som han har lovat dem.
10 Jag stannade alltså på berget inför HERREN i fyrtio dagar och fyrtio nätter på samma sätt som jag hade gjort första gången och HERREN lyssnade på nytt till min vädjan, för han ville inte att ni skulle förintas.
11 HERREN sa till mig: ”Gå! Led folket till det land som jag med ed har lovat deras förfäder så att de kan ta det i besittning!”
12 Och nu Israel, vad kräver HERREN, din Gud, av dig mer än att du fruktar HERREN, din Gud, så att du alltid vandrar hans vägar att du älskar och tjänar honom av hela ditt hjärta och av hela din själ
13 och att du följer alla de lagar och föreskrifter som jag ger dig idag, allt för ditt eget bästa?
14 Både himlen och jorden och allt som finns på den tillhör HERREN, din Gud.
15 Ändå var det just dina förfäder han fäste sig vid i kärlek. Han utvalde er, deras barn, före alla andra folk och detta gäller än idag.
16 Skär därför bort era hjärtans förhud och var inte så motspänstiga!
17 HERREN, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre. Han är den store och mäktige Guden, den fruktansvärde Guden, som inte har anseende till person och inte tar mutor.
18 Han ger rätt åt den faderlöse och änkan. Han älskar främlingen och ger honom mat och kläder.
19 Därför ska också ni älska främlingar, ni har ju själva varit främlingar i Egypten.
20 Du ska frukta HERREN, din Gud, tjäna honom, hålla fast vid honom och svära vid hans namn.
21 Han är din stolthet och han är din Gud, han som har gjort så stora och underbara ting inför dina ögon.
22 När dina förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio personer, men nu har HERREN, din Gud, gjort er lika talrika som stjärnorna på himlen.