Amos 6
1 Ve er som känner er säkra i Sion och trygga på Samarias berg, de förnämsta bland det främsta av folken, er som israeliterna tyr sig till!
2 Gå över till Kalne och se efter, gå sedan därifrån till Stora Hamat, fortsätt till Gat i Filisteen! Är de bättre än dessa riken? Eller är deras land större än ert?
3 Ni slår bort den onda dagen från er men låter grymhetens välde komma allt närmare.
4 Ni ligger på elfenbensbäddar och breder ut er i era soffor, ni äter lamm ur hjorden och gödkalvar som fötts upp.
5 Ni skrålar till harpospel och vill musicera som David.
6 Ni dricker vin ur stora skålar och smörjer er med finaste olja, men lider inte under Josefs undergång.
7 Därför får ni bli bland de första som går till exil. Då blir det slut på deras festande som nu breder ut sig där.
8 Herren, HERREN, har svurit vid sig själv, så säger HERREN, härskarornas Gud: ”Jag avskyr Jakobs högmod och hatar dess fästningar. Jag ska utlämna staden och allt som finns i den.”
9 Om det finns tio man kvar i ett och samma hus, så ska de också dö.
10 Och om en släkting kommer som ska bränna de döda kropparna och vill föra dem ut ur huset frågar han den som är därinne: ”Finns det någon mer med dig?” När han får ett nej till svar fortsätter han: ”Tyst, HERRENS namn får inte nämnas.”
11 HERREN befaller, och det stora huset slås i spillror och det lilla krossas till grus.
12 Springer hästar på klippor? Plöjer man där med oxar? Ni har förvandlat rätten till gift och rättfärdighetens frukt till malört.
13 Ni gläder er över Lo Devar och säger: ”Har vi inte med vår egen styrka intagit Karnajim?”
14 ”Se, nu ska jag resa upp mot er, israeliter, säger HERREN, härskarornas Gud, ett folk som ska förtrycka er ända från Levo-Hamat till Aravaströmmen.”