James 2
1 Kära syskon, ni tror ju på Herren Jesus Kristus, han som delar Guds makt och härlighet, bli därför inte imponerade av människors status, utan behandla alla lika.
2 Låt mig ta ett exempel: Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och plötsligt kommer det in två män. Den ene har vackra, dyrbara kläder och en guldring på fingret. Den andre är en fattig man i smutsiga kläder.
3 Genast tar ni hand om den rika mannen och ger honom den bästa platsen i lokalen, medan någon säger till den fattige: "Du kan stå där borta", eller "Sätt dig här på golvet bredvid mig."
4 Har ni inte helt fel inställning när ni på det här sättet värderar människor efter deras yttre?
5 Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud inbjudit dem som är fattiga i världens ögon att få tillhöra honom och få del av ett rikt liv när de tror på Herren Jesus? De får vara Guds eget folk, precis som Gud har lovat alla dem som älskar honom.
6 Varför behandlar ni då de fattiga illa? Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol?
7 Är det inte de som hånar Jesus, honom som ni tillhör?
8 Gud vill att ni ska följa det viktigaste budet i hela Moses lag, det som enligt Skriften lyder: "Du ska älska din medmänniska som dig själv."
9 Om ni därför behandlar människor olika, syndar ni mot Gud och är skyldiga till att ha brutit mot lagen.
10 Enligt lagen är man antingen skyldig eller oskyldig. Den som har brutit mot ett enda bud är lika skyldig som den som har brutit mot alla.
11 Den Gud som sa: "Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap" har ju också sagt: "Du ska inte mörda." Så om du mördar någon är du skyldig enligt lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.
12 Varje gång ni säger eller gör något, ska ni handla som människor som en dag ska få evigt liv på grund av frihetens lag ‑ det budskap som gör oss fria från synden.
13 Den som inte visar medlidande med andra, ska på domens dag inte få något medlidande av Gud. Men den som visar medlidande ska själv få medlidande den dagen.
14 Kära syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror på Gud, om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon?
15 Låt mig ta ett exempel: Om ni har fattiga medlemmar i församlingen som varken har mat eller kläder,
16 räcker det då med att säga till dem: "Gud ska ta hand om er. Klä er varmt och ät ordentligt?" Kan era ord hjälpa dessa människor? Måste ni inte också ge dem vad de behöver?
17 Så är det alltså med er tro. Om den inte omsätts i praktisk handling är den död, och bara en massa tomma ord.
18 Nu kanske någon invänder: "Tro är en sak, och goda gärningar en annan. De har inget med varandra att göra." Men då svarar jag: "Hur kan du bevisa att du tror, om du inte omsätter din tro i praktisk handling? Det är ju handlingarna som visar vilken tro man har."
19 Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom.
20 Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling.
21 Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret. Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud.
22 Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling.
23 Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: "Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom." Ja, Abraham kallades till och med Guds vän.
24 Ni ser alltså att människor blir skuldfria inför Gud på grund av sina handlingar. Det räcker inte med att bara tro.
25 Rachav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett annat exempel på detta. Hon tog emot de israelitiska budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg, och på grund av denna handling blev hon accepterad av Gud.
26 En tro som inte omsätts i praktisk handling är alltså död och tom, precis som en kropp är död om det inte finns någon livsande i den.