Hebrews 6
1 Låt oss därför slippa repetera det man först måste lära sig om Jesus Kristus. Det är dags att gå vidare till en undervisning som passar vuxna. Vi vill inte börja om från början igen och undervisa er om grunderna: att man ska överge sina onda handlingar och tro på Gud,
2 att man ska låta döpa sig in i gemenskapen med Kristus och att de troende ska be och lägga händerna på den döpte. Ni vet också att de döda ska uppstå igen, och att alla som inte tror på Gud ska få ett evigt straff.
3 Låt oss därför gå vidare med vår undervisning, om Gud tillåter det.
4 De människor som har övergett sin tro på Jesus Kristus, kan man inte få att vända tillbaka igen. Nej, om de en gång har tagit emot det sanna budskapet och fått del av Guds gåva och hans Ande; om de har fattat hur gott Guds budskap är och upplevt den kommande världens krafter, men ändå överger Kristus, då kan man inte få dem att vända tillbaka. Genom sitt handlande spikar de ju fast Guds Son på korset igen och förlöjligar honom.
5 ***
6 ***
7 En troende människa är som en åker. Om åkern suger åt sig det regn som faller och ger bonden en god skörd, då ska Gud vara god mot den.
8 Men om åkern bara ger tistlar och törnen, då är den värdelös, och risken är stor att Gud en dag förkastar åkern och låter den brännas av.
9 Nu tror vi inte, kära vänner, att det är så illa ställt med er, även om vi talar på det här sättet. Tvärtom är vi säkra på att ni är på väg att räddas för evigt.
10 Gud är ju inte orättvis, utan minns hur hårt ni har arbetat för honom. Han ser hur mycket ni älskar honom, eftersom ni ständigt hjälper dem som tillhör honom.
11 Fortsätt därför att göra allt detta med samma iver, så att Gud en dag kan uppfylla ert hopp och rädda er för evigt.
12 Var inte slöa och likgiltiga, utan ta de människor till föredöme som genom tro och tålamod får del av allt det goda Gud har lovat dem.
13 En av de människor som fick ett sådant löfte från Gud var Abraham. Gud svor vid sig själv, eftersom det inte fanns någon högre att svära vid,
14 och sa: "Jag ska ge dig av allt mitt goda och låta dina efterkommande bli omöjliga att räkna."
15 Sedan väntade Abraham med stort tålamod och fick till slut en son, precis som Gud hade lovat.
16 Även människor kan ju svära en ed. De tar Gud till vittne på att det de säger är sant, så att det blir slut på alla diskussioner.
17 Och när Gud gav sitt löfte, svor han en ed. Han ville visa dem som fick löftet att det var ett löfte han aldrig tänkte ta tillbaka.
18 Gud har alltså gett oss både sitt löfte och sin ed. Och båda dessa bekräftelser står fast, eftersom Gud aldrig kan ljuga. De är en stark uppmuntran till oss som hoppas på Gud och litar på att han en dag ska infria löftet och rädda oss för evigt.
19 Detta hopp om att våra själar till slut ska räddas för evigt, är som ett kraftigt ankare som sitter fast hos Gud själv, innanför förhänget till det allra heligaste i himlen.
20 Förhänget brast ju i två delar när Jesus dog på korset, och genom detta öppnade han vägen till Gud för oss, och blev överstepräst för evigt, precis som Melkisedek.