Hebrews 3
1 Kära syskon, ni tillhör Gud och har blivit inbjudna att leva i evig gemenskap med honom. Tänk därför på Jesus, som vi ju bekänner som vår överstepräst, sänd av Gud.
2 Tänk på hur Gud utsåg Jesus till överstepräst, och att Jesus var trogen mot Gud. På samma sätt var Mose trogen mot Gud i sin uppgift att leda Guds folk.
3 Men det uppdrag Jesus har fått är mer värt att äras än Moses uppdrag, på samma sätt som en byggmästare måste äras mer än det hus han har byggt.
4 Ja, varje hus har en byggmästare, och Gud är byggmästaren som ligger bakom allt.
5 Visst var Mose trogen i att tjäna allt Guds folk, men han var ändå bara en tjänare. Hans tjänst var en förebild på de sanningar som Gud skulle avslöja senare.
6 Jesus Kristus däremot är Guds Son, och han är trogen i sin uppgift att regera över Guds folk. Och det folket tillhör vi, om vi bara utan rädsla håller fast vid hoppet om att till slut bli räddade för evigt.
7 "Om ni hör hans röst idag, så lyssna till honom.
8 Var inte lika hårda och kalla som Israels folk var när de gjorde uppror och satte mig på prov i öknen.
9 Där testade de mitt tålamod och utmanade mig, trots att de under 40 års tid hade sett mig göra så många under.
10 Därför blev jag arg på den generation som levde då, och jag sa: 'De handlar alltid emot min vilja. De vägrar att följa den lag jag har gett dem.'
11 I min vrede svor jag därför en ed och sa: 'De ska inte få komma till den plats där de kan vila tillsammans med mig.' "
12 Se därför upp, kära syskon, så att ni inte fylls av onda tankar och otro och slutar att hålla er till Gud, han som ger liv.
13 Rösten från Kristus hörs idag. Fortsätt därför att varje dag uppmuntra varandra medan ni fortfarande har möjlighet, så att ingen frestas att synda och blir hård och kall.
14 Om vi ända till slutet håller fast vid den övertygelse vi hade när vi först började tro på Kristus, ska vi ju få dela allt tillsammans med honom.
15 Glöm alltså inte varningen: "Om ni hör hans röst idag, så lyssna till honom. Var inte lika hårda och kalla som Israels folk var när de gjorde uppror."
16 Men vilka var det då som hörde Guds röst och ändå gjorde uppror mot honom? Jo, det var de som fick lämna Egypten med Mose som ledare.
17 Och vilka var det som Gud sedan var arg på under 40 år? Jo, det var samma människor. De syndade mot Gud och fick därför dö i öknen.
18 Och vilka tänkte Gud på när han till slut svor sin ed och sa: "De ska inte få komma till den plats där de kan vila tillsammans med mig." Jo, det var samma människor. De vägrade ju att tro på Gud.
19 Vi ser alltså att det var på grund av sin otro som dessa människor inte fick komma till den plats Gud hade berett åt dem.