Leviticus 8
1 Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Tag Aaron och hans söner med honom, samt med deras kläder, och smörjooljon, och en stut till syndoffer; två vädrar, och en korg med osyradt bröd;
3 Och församla alla menighetena inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
4 Mose gjorde såsom Herren honom böd, och församlade menighetena inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel;
5 Och sade till dem: Detta är det som Herren budit hafver att göra;
6 Och tog Aaron och hans söner, och tvådde dem med vatten;
7 Och drog honom den linna kjortelen uppå, och band bältet omkring honom, och klädde på honom den gula silkeskjortelen, och fick honom lifkjortelen uppå, och gjordade honom öfver lifkjortelen;
8 Och satte på honom skölden, och i skölden Ljus och Fullkomlighet;
9 Och satte honom hatten på hans hufvud, och satte på hatten ofvanför hans änne, ett gyldene spann på den helga kronona; såsom Herren Mose budit hade.
10 Och Mose tog smörjooljon, och smorde tabernaklet med allt det deruti var, och vigde det;
11 Och stänkte dermed sju resor på altaret, och smorde altaret med all sin redskap, tvättekaret med sinom fot, att det skulle varda vigdt;
12 Och göt af smörjooljone på Aarons hufvud, och smorde honom, att han skulle varda vigd;
13 Och hade Aarons söner fram, och drog dem linna kjortlar uppå, och gjordade dem med bälter, och band dem hufvor uppå; såsom Herren honom budit hade;
14 Och lät hafva fram till sig en stut till syndoffer. Och Aaron och hans söner lade sina händer på hans hufvud.
15 Sedan slagtades han. Och Mose tog af blodet, och strök med fingret på hornen af altaret allt omkring, och skärde altaret, och göt blodet på altarens botten, och vigde det, att han skulle försonat;
16 Och tog allt det feta af inelfverna; nätet öfver lefrena, och båda njurarna dem det feta derpå är, och uppbrände det på altaret.
17 Men stuten med hans hud, kött och träck, brände han upp i elde utanför lägret; såsom Herren honom budit hade.
18 Och hade en vädur fram till bränneoffer; och Aaron med hans söner lade sina händer på hans hufvud.
19 Sedan slagtades han. Och Mose stänkte af blodet på altaret allt omkring;
20 Högg väduren i stycker, och brände upp hufvudet och stycken;
21 Och tvådde inelfverna och fötterna med vatten, och brände så hela väduren upp på altarena. Det var ett bränneoffer till en söt lukt, ett offer Herranom; såsom Herren honom budit hade.
22 Han hade ock fram den andra väduren, som är fyllooffrens. Och Aaron med hans söner lade sina händer på hans hufvud.
23 Sedan slagtades han. Och Mose tog af hans blod, och strök på högra örnatimpen af Aaron, och uppå tumman af högra handene, och på den största tåna af hans högra fot;
24 Och hade fram Aarons söner, och strök af blodet på deras högra örnatimp, och på tumman af deras högra hand, och på största tåna af deras högra fot; och stänkte blodet på altaret rundt omkring;
25 Och tog det feta och stjerten, och allt det feta på inelfverna, och nätet på lefrena, båda njurarna med det feta deruppå är, och den högra bogen.
26 Dertill tog han utaf korgenom, der det osyrade brödet uti var för Herranom, ena osyrada kako, och ena kako af det oljade brödet, och ena tunnkako, och lade det på det feta, och på högra bogen;
27 Och fick allt detta Aaron och hans söner på händerna, och veftade det för ett veftoffer för Herranom;
28 Och tog det allt igen af deras händer, och brände det upp på altaret ofvanuppå bränneoffret; ty det är fyllooffer till en söt lukt, ett offer Herranom.
29 Och Mose tog bröstet, och veftade det till ett veftoffer för Herranom af fyllooffrens vädur, den kom Mose på hans del; såsom Herren honom budit hade.
30 Och Mose tog af smörjooljone, och af blodet på altaret, och stänkte på Aaron och hans kläder, på hans söner och deras kläder, och vigde så Aaron och hans kläder, hans söner och deras kläder med honom;
31 Och sade till Aaron och hans söner: Koker köttet för dörrene af vittnesbördsens tabernakel; och äter det der, dertill med brödet i fyllooffrens korg, såsom mig budet är och sagdt, att Aaron och hans söner skulle ätat.
32 Hvad öfver blifver af köttet och brödet, det skolen I uppbränna på elde.
33 Och I skolen icke utgå i sju dagar ifrå dörrene af vittnesbördsens tabernakel, allt intill den dagen, då edra fyllooffers dagar äro ute; ty i sju dagar äro edra händer fyllda;
34 Såsom det på denna dag skedt är: Herren hafver så budit att göra, på det I skolen vara försonade.
35 Och I skolen blifva för dörrene af vittnesbördsens tabernakel dag och natt i sju dagar långt; och skolen taga vara på Herrans vakt, att I icke dön; ty så är mig budet.
36 Och Aaron med hans söner gjorde allt det Herren genom Mose budit hade.