Song of Solomon 7
1 Hur vackra är inte dina fötteri sandaler,du furstedotter!Dina höfters rundning är som ett bröstspännes kupor,verk av en konstnärs händer.
2 Din navel är som en rund skål,där vin aldrig fattas.Din midja är som en veteskyl,omgiven av liljor.
3 Dina bröst liknar ett killingpar,tvillingar av en gasell.
4 Din hals liknar ett elfenbenstorn,dina ögon dammarna i Hesbon,vid Bat-Rabbimsporten.Din näsa är som Libanonstornet,som håller vakt mot Damaskus.
5 Ditt huvud höjer sig som Karmel,och lockarna på ditt huvud är som purpur.Konungen är fångad av dess lockar.
6 Så skön och ljuv du är,du kärlek, så full av njutning!
7 Din växt är som en palms,som druvklasar din barm.
8 Jag tänker: I den palmen vill jag klättra upp,jag vill gripa tag i dess grenar.Låt dina bröst vara för mig som vinstockens klasar,din andedräkt som äpplens doft
9 och din mun som ljuvaste vin.Ja, ett vin som lätt glider ner i min vänoch fuktar de slumrandes läppar.
10 Jag är min väns,och till mig står hans åtrå.
11 Kom, min vän,låt oss gå ut på fältenoch stanna i byarna över natten.
12 Låt oss tidigt stå upp och gå till vingårdarnaför att se om vinstocken har friska skott,om knopparna har öppnat sig,om granatträden har fått blommor.Där vill jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena sprider sin doft,och vid våra dörrar finns alla slags utsökta frukter,både nya och gamla.Åt dig, min vän, har jag förvarat dem.