1En psalm av David när han var i Juda öken.
2Gud, min Gud, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land.
3Då skådar jag dig i helgedomen, jag ser din makt och din härlighet.
4Din nåd är mer värd än livet. Min tunga skall prisa dig.
5Jag vill lova dig så länge jag lever och åkalla dig med lyfta händer.
6Min hunger stillas som av feta rätter, jag lovsjunger dig med jublande tunga.
7Jag minns dig när jag gått till vila, jag tänker på dig i nattens timmar,
8ty du kom till min hjälp, i dina vingars skugga jublar jag.
9Jag håller mig tätt intill dig, din hand ger mig stöd.
10De som står efter mitt liv går under, de skall fara ner i jordens djup.
11De skall utlämnas åt svärdet och bli schakalernas byte.
12Men kungen skall glädja sig över Gud och hans edsvurna prisa sig lyckliga, ty lögnarnas mun täpps till.