Psalms 56
1 För körledaren. Ett kväde av David när filisteerna hade gripit honom i Gat.
2 Förbarma dig, Gud, jag är förföljd, ständigt utsatt för angrepp.
3 Fienderna förföljer mig ständigt, många angriper mig och ser ner på mig.
4 När jag är rädd förtröstar jag på dig.
5 På Gud — jag prisar hans ord — på Gud förtröstar jag och är inte rädd. Vad kan dödliga göra mig då?
6 Ständigt sårar de mig med sina ord, de har ont i sinnet mot mig.
7 De gaddar sig samman och ligger på lur, de vaktar på mina steg, de står efter mitt liv.
8 Löna dem för deras ondska, Gud, slå ner folken i din vrede!
9 Du har mätt upp min oro. Samla mina tårar i din lägel, de är ju uppskrivna i din bok.
10 Mina fiender skall vika när jag ropar till dig. Det vet jag: Gud är med mig.
11 På Gud — jag prisar hans ord — på Herren — jag prisar hans ord —
12 på Gud förtröstar jag och är inte rädd. Vad kan människor göra mig då?
13 Jag har gett mina löften till dig, o Gud, jag skall infria dem med tackoffer,
14 ty du har räddat mig från döden, räddat mig från att falla. Så kan jag vandra inför Gud i livets ljus.