1Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning.
2Han lyssnade till mig när jag ropade.
3Dödens snaror omgav mig, dödsrikets fasor nådde mig, jag var i nöd och förtvivlan.
4Jag åkallade Herren: Herre, rädda mitt liv!
5Herren är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6Herren bevarar de oskyldiga, jag var hjälplös, och han räddade mig.
7Kom till ro, min själ, Herren har varit god mot mig.
8Han räddade mig från döden, mitt öga från tårar, min fot från att snava.
9Jag får vandra inför Herren i de levandes länder.
10Jag trodde att jag skulle gå under, jag plågades svårt
11och tänkte i min oro: Alla människor sviker.
12Hur skall jag återgälda Herren alla hans välgärningar mot mig?
13Jag lyfter räddningens bägare och åkallar Herren.
14Jag vill infria mina löften till Herren inför hela hans folk.
15De trognas liv är dyrbart i Herrens ögon.
16Herre, jag är din tjänare, bara din tjänare, din tjänarinnas son, du har lossat mina bojor.
17Jag vill frambära tackoffer åt dig, jag vill åkalla Herren.
18Jag vill infria mina löften till Herren inför hela hans folk
19på förgårdarna till Herrens tempel, inne i Jerusalem. Halleluja!