1Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son.
2Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall strömma dit,
3folkslag i mängd skall komma, och de skall säga: »Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.« Ty från Sion skall lag förkunnas, från Jerusalem Herrens ord.
4Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig.
5Kom, alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus!
6Du har övergivit Jakobs ätt, ditt folk, ty det var fullt av Österns spåmän, fullt av teckentydare som Filisteen — överallt folk av främmande börd!
7Landet var fullt av silver och guld, tallösa var dess skatter. Landet var fullt av hästar, tallösa var dess vagnar.
8Landet var fullt av gudabilder, man föll ner inför ting som människor gjort, som de tillverkat med egna händer.
9Därför kuvades människan, därför tvangs hon på knä. — Förlåt dem inte!
10Fly in i klippan, göm dig i jorden, för Herrens fruktansvärda makt, för hans höga majestät.
11De stolta måste sänka blicken, människans högmod skall kuvas. Herren ensam triumferar den dagen.
12Ty Herren Sebaot har bestämt en dag med dom över allt som är övermodigt och stolt, över allt som skjuter i höjden och yvs,
13över alla Libanons cedrar, de höga och mäktiga, och alla Bashans ekar,
14över alla höga berg och alla mäktiga höjder,
15över alla stolta torn och alla branta murar,
16över alla långfärdsskepp och alla praktfulla fartyg.
17Då skall människans stolthet kuvas, hennes högmod kväsas. Herren ensam triumferar den dagen.
18Avgudarna skall utplånas.
19Fly in i klippgrottor och jordkulor för Herrens fruktansvärda makt, för hans höga majestät, när han reser sig och slår jorden med skräck.
20Den dagen skall människorna kasta bort sina gudar av silver och guld som de gjort med egna händer och sedan fallit ner inför, kasta dem åt råttor och fladdermöss
21och fly in i bergsklyftor och klippskrevor för Herrens fruktansvärda makt, för hans höga majestät, när han reser sig och slår jorden med skräck.
22Vänta inget av människan, denna flyktiga varelse. Vad är hon värd?