1Budskap om Moab. I ödeläggelsens natt lades Ar Moab i ruiner. Ja, i ödeläggelsens natt lades Kir-Moab i ruiner.
2Divons folk går upp till offerplatserna för att gråta. På Nebo och Medeva ljuder Moabs klagan. Ja, varje hjässa är rakad och varje skägg är avklippt.
3På gatorna går de i säcktyg, på tak och torg ljuder klagan, tårarna strömmar.
4Heshbon och Elale klagar, ända till Jahas hörs deras rop. Därför skakar Moab av skräck och förlorar modet.
5Mitt hjärta vill skrika för Moabs skull. Flyktingarna kommer till Soar och Eglat Shelishia. Uppför sluttningen mot Luchit går folket gråtande. På vägen mot Horonajim höjs klagorop över förödelsen.
6Nimrims vatten blir ökenmark, gräset torkar, ängen vissnar, inget grönt blir kvar.
7Allt de har sparat, alla förråd, bär de nu över Pilträdsbäcken.
8Runt hela Moab ljuder klagan, jämmerropen hörs till Eglajim, ja, ända till Beer Elim.
9Dimons vatten fylls av blod. Nya plågor skall jag sända över Dimon, ett lejon mot dem som har skonats i Moab, mot det som är kvar av Adma.